Parasiter

 

Två arter spolmask finns, hundspolmasken Toxocara canis och spolmasken Toxascaris leonina. Båda spolmaskarterna förekommer vanligt hos vild rödräv. T.canis är vanligast hos hund. Den kan orsaka problem hos framför allt valpar i till exempel kennlar och draghundsgrupper. Vuxna hundar kan infekteras när de äter smittade smågnagare eller när de får i sig maskägg från omgiviningen. Spolmasklarverna vandrar sedan i kroppen genom levern till lungan för att hostas upp, sväljas ner i mage och tarm och där efter utvecklas till vuxen mask. Stress, tumörer och andra immunodepressiva tillstånd kan orsaka att spolmask åter kan etablera sig. Hos tik/tikvalpar vandrar larverna ut i kroppen där de ligger och vilar för att vid dräktigheten aktiveras och vandra över till foster i livmodern eller till valparna via modersmjölken. Valparna kan bli smittade via mjölkden under de första levnadsveckorna. Vuxna spolmaskar ses ibland i avföringen. Det händer också att hundar kräks upp spolmaskar. De är då tre till tio centimeter långa, några millimeter grova, runda och gulvit-brunröda i färgen.

Människan kan infekteras med spolmasklarver från hund och ge så kallad visceral larva migrans. Larverna kan vandra i kroppen och orsaka lever och lungskador. I sällsynta fall kan dock vandrande spolmasklarver orsaka allvaliga ögonskador.